Konsumtion
Klimatsmart konsumtion!
Klimatsmart konsumtion förutsätter att privatpersoner och inköpare förändrar sina beteenden och val. Det kräver resurseffektiva och cirkulära sätt att konsumera miljövänliga klimatsmarta produkter och tjänster. Den totala konsumtionen av varor behöver samtidigt minska.
I Sverige konsumerar vi som vi hade mer än 4 jordklot, vilket innebär att vi tär på kommande generationers möjlighet att leva ett gott liv.
De konsumtionsbaserade klimatutsläppen för hushåll och offentliga uppgår i Dalarna till 7,2 ton per person. (Källa Konsumtionskompassen och Naturvårdsverket.) Störst är klimatpåverkan från transporter, bostaden och livsmedel. Skillnaderna mellan individer kan vara stor, de rikaste områdena och personerna står för en större andel av utsläppen. Målet är att de konsumtionsbaserade utsläppen per person i Dalarna ska vara under 1 ton CO2e/år 2045, vilket är en gigantisk utmaning!
Förklaringar till grafen och målen finns i färdplanen för Klimatsmart konsumtion
Möjligheter
För att nå målen behövs omställning i alla led från utvinning av naturresurser, design, produktion, transporter och handel ner till konsumenten. Dalarna är beroende av att omställningen sker nationellt och globalt, men vi kan samtidigt göra mycket för att påverka och påskynda utvecklingen i vårt eget län.
Livsstilsval
Det handlar om att både minska, byta ut och effektivisera konsumtionen. Våra grundläggande behov behöver tillgodoses, men därutöver finns många önskningar som kan tillgodoses på andra sätt än genom materiell konsumtion, till exempel genom mer tid till upplevelser, intressen och relationer.
Mindre "slit- och-släng"
Det offentliga har ett särskilt ansvar för resurshushållning och att ställa klimat- och hållbarhetskrav i sina upphandlingar. Särskilt för produktgrupper med stor volym eller stor miljöpåverkan, såsom transporter. Miljöhänsyn och livscykelperspektiv måste beaktas. Även om ökade krav ger ett högre pris kan ofta den totala samhällskostnaden bli lägre.
Bra kunskapshöjande verktyg finns för individer och organisationer att beräkna sina egna utsläpp exempelvis genom klimatkalkylatorer och klimatbudgetar som kan ge värdefulla aha-upplevelser. För kommuner finns t ex miljöspendanalys och klimatbudgetar. Munk-modellen visar hur människors behov kan uppfyllas inom planetens gränser.
En mer cirkulär ekonomi
I en cirkulär ekonomi är vi inte konsumenter, vi är användare. I stället för att äga, förbruka och slänga saker är vi en del av kretsloppet och betalar för tjänster som fyller våra behov. Vi väljer hållbara kvalitetsprodukter med låg miljöpåverkan, gärna återbrukade eller delade, som vi vårdar och underhåller.
Avfallsförebygga och återvinna
Varje kg förebyggt avfall medför att klimatpåverkan minskar med ungefär 3 kg CO2e. Detta ger en potential på cirka 475 000 ton CO2e i minskad klimatpåverkan i Dalarna, om inget avfall från hushåll uppstod. I Dalarna går cirka 20 % av avfallet till material-återvinning och cirka 60 % förbränns, mindre än 3% av grovavfallet återbrukas. Det finns en stor kvarvarande potential för bättre sortering av bland annat plast och mer återvinning av textilier. Mer återbruk och materialåtervinning är centralt för de kommunala kretsloppsplanerna.
Digitalisering
Rätt utnyttjat kan den nya tekniken spara både tid, pengar, resurser och accelerera omställningen mot ett hållbart och klimatsmart samhälle.
Producenter och handel
Tillsammans har de ett stort ansvar att ta fram innovativa resurssnåla produkter, verktyg, metoder och affärsmodeller som underlättar för konsumenter att göra klimatsmarta val i vardagen. Handeln behöver underlätta för konsumenter och ”gör det lätt att göra rätt” till exempel genom att endast sälja produkter av god kvalitet med lång livslängd som är lätta att laga och med tydlig märkning av miljö- och klimatpåverkan.
Att överkomma tankestrukturer som hindrar omställning
Klimatomställningen går alltför långsamt, trots att vi egentligen har all den kunskap om krisens allvar som behövs för att handla i enlighet med det. En stor del av trögheten ligger i våra tankar och beteenden som legitimerar passivitet. Att vara medveten om och arbeta för att möta dessa hinder är nödvändigt för att nå en hållbar konsumtion.
Vi behöver både minska, byta ut och effektivisera vår konsumtion för att nå klimatmålen
Färdplanen innehåller en
handlingsplan med åtgärder varav en del ingår i kommunernas kretsloppsplaner.
Konsumtion har starka kopplingar till energi- och
klimatstrategins andra sektorerna. Färdplanerna för exempelvis transporter,
byggande och boende samt jordbruk ska möjliggöra hållbara transportsystem,
energisnåla boenden och klimatsmart mat. Men hur vi sen väljer att resa, bo,
äta och leva ingår i färdplanen om konsumtion.
Färdplanen antogs av energi-, klimat- och innovationsrådet i
december 2023.
Publikationer
Verktyg
- Exempelverktyg
Projekt
Länkar
Aktuellt
Ny färdplan för klimatsmart konsumtion antagen
Klimatsmart konsumtion förutsätter att privatpersoner och inköpare förändrar sina beteenden och val. Det kräver resurseffektiva och cirkulära sätt att konsumera