Arbetet med framtagning av en färdplan för Byggande&Boende pågår under ledning av ByggDialog Dalarna. Färdplanen sträcker sig till 2045.
– Genom ByggDialogens medlemmar och nätverk har vi kunnat samla en aktörsgrupp som utgjort arbetsgrupp för färdplanen, säger Malin Karlsson som varit processledare för framtagningen av färdplanen.
I aktörsgruppen har ingått fastighetsägare, entreprenörer, arkitekter, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna med flera. Gruppen har under hösten träffats vid tre tillfällen för att diskutera fram utmaningar, möjligheter, mål och delmål samt aktiviteter. Dessa delar presenterades sedan vid ett öppet dialogmöte i slutet på november, med målsättningen att ta in ytterligare synpunkter från en bredare gruppering in i processen. Inspel från detta möte har sedan tagits med vidare till färdigställandet av färdplanen.
Färdplanen omfattar hela värdekedjan det vill säga planering, byggande, användning, ombyggnad/renovering samt anläggning i form av övrig infrastruktur såsom väg och järnväg.
– Därför är det också viktigt att ha Bygg- och anläggningssektorns nationella färdplan som utgångspunkt så att det finns en röd tråd mellan den nationella och den regionala färdplanen, betonar Malin Karlsson.
Som utgångspunkt för färdplanens mål och prioriterade insatser så har ett kunskapsunderlag tagits fram om Dalarnas fastighetssektor, genom sammanställning av befintlig statistik, beräkningar av klimatnytta, energieffektivitetstakt med mera.
När det gäller det befintliga beståndet i Dalarna så finns det en stor potential att jobba med samtliga delar. Småhus och fritidshus är den kategori som står för största elanvändningen procentuellt sett, och här behöver vi jobba med både utfasning av direktverkande el samt energieffektivisering. När det gäller fritidshusen så är Dalarna ett av de län i landet som har flest antal och här bedöms det även intressant att titta på nyttjandegraden av dessa. När det gäller flerbostadshus så finns det potential att jobba med hela beståndet men fakta visar att särskilt hus byggda på 70-talet har behov av energieffektivisering. Ett annat delmål är att se till så alla har en aktuell energideklaration.
Ett kommunikativt budskap kommer vara att hela beståndet i Dalarna de närmaste åren bör komma under 100 kWh/m2 i energianvändning. Detta för att nå de regionala energi- och klimatmålen samt för att möta upp den alltmer ambitiösa lagstiftningen från EU:s sida som styr mot att alla byggnader ska vara nollenergi-byggnader 2050. Klimatnyttan kommer att vara olika i olika delar av beståndet, till exempel blir nyttan med största sannolikhet större i ett äldre småhus med direktverkande el än vad den blir i ett modernt flerbostadshus uppvärmt med fjärrvärme.
När det gäller nybyggnation och renovering visar färdplanen att det bland annat handlar om mer fokus på cirkulära affärsmodeller, återbruk, materialval och andra sätt att nyttja bostäder och lokaler. Också här är det intressant att räkna på vilken klimatnytta olika insatser ger. Viktiga områden blir också inom ett antal generella förutsättningar så som systemsyn med andra sektorer och kompetensförsörjningsfrågan i branschen.
– Färdplanen kommer inom kort att skickas ut för synpunkter innan den antas av Dalarnas energi-, klimat- och innovationsråd, avslutar Malin Karlsson.
Kontakt: Malin Karlsson, processledare