Mål för Dalarnas energi- och klimatstrategi
Det övergripande målet för Dalarnas energi- och klimatstrategiska arbete är att bidra till att uppnå de nationella energi- och klimatmålen. På denna sida redovisas dessa nationella mål som strategin ska bidra till att uppnå.
För en bättre överblick av helheten redovisas även FN:s och EU:s energi- och klimatmål.
Ambitionen är att löpande uppdatera denna sida, vartefter målen uppdateras. Flera av EU:s mål ska implementeras i svenska lag inom de kommande åren och regeringen har aviserat att en del av de nationella målen ska ses över.
Sveriges klimatmål
Övergripande mål: Nettonoll-utsläpp senast år 2045
Sveriges långsiktiga klimatmål är att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. På vägen mot klimatneutralitet finns etappmål som ska uppnås
Etappmål: Etappmål: 40 procent minskade utsläpp av växthusgaser till 2020
Målet, som uppnåtts, innebar att utsläppen år 2020 i Sverige skulle vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990, för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Etappmål: 63 procent minskade utsläpp av växthusgaser till 2030
Växthusgasutsläppen i Sverige för verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst åtta procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.
Regeringen har aviserat en översyn av de nationella etappmålen för klimat till 2030.
Etappmål: 70 procent minskade utsläpp av växthusgaser från transporter till 2030
Växthusgasutsläpp i Sverige från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.
Målet är under översyn.
Etappmål: 75 procent minskade utsläpp av växthusgaser inom utsläppshandeln till 2040
Växthusgasutsläppen i Sverige för verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bör senast år 2040 vara minst 75 procent lägre än utsläppen år 1990. Högst två procentenheter av utsläppsminskningarna får ske genom kompletterande åtgärder.
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan
”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.”
Sveriges energimål
50 procent effektivare energianvändning till 2030
Målet för energieffektivisering är att 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005, uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten (BNP).
Regeringen har aviserat en översyn av energieffektiviseringsmålet.
Sveriges mål för energieffektivisering bör ses över i syfte att tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen.
100 procent fossil-fri elproduktion till 2040
Målet för elproduktionens sammansättning år 2040 är 100 procent fossilfri elproduktion.
Planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar för att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och att möjliggöra den gröna omställningen.
Detta planeringsmål innebär för närvarande att Sverige bör planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 TWh år 2045. Behovet av el i olika geografiska områden bör tydliggöras för år 2030, 2035, 2040 och 2045 och följas upp vid regelbundna kontrollstationer, med start 2030.
Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.
Detta leveranssäkerhetsmål ska följas upp vid regelbundna kontrollstationer med start 2030, och vid behov ska nödvändiga åtgärder vidtas.
EU:s klimatmål
Klimatneutralitet senast 2050
Enligt EU:s klimatlag ska klimatneutralitet för unionen uppnås senast 2050 och nettonegativa utsläpp därefter.
Minst 55 procent utsläppsminskning till 2030
Klimatlagen anger även att EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års utsläpp.
EU:s mål genomförs i tre delar:
- EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS)
- Utsläppsminskningar i icke-handlade sektorn (ESR)
- Upptag och utsläpp från skog och mark (LULUCF)
Etappmål: 63 procents minskade utsläpp av växthusgaser i handlande sektorn till 2030
Utsläppen från den största delen av industrin, kraft- och värmeproduktion samt flyget omfattas av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Ansvaret för genomförandet av systemet ligger hos den europeiska kommissionen och Sverige som medlemsland har inget ansvar gentemot EU för hur dessa utsläpp utvecklas. Däremot har svenska företag som omfattas av EU ETS skyldighet att varje år lämna in utsläppsrätter som motsvarar antalet ton växthusgasutsläpp. För att nå 55-procentsmålet ska utsläppen i EU ETS till 2030 minska med 62 procent jämfört med 2005 års nivåer. Nuvarande handelsperiod sträcker sig från 2021 till 2030 och redan 2026 ska en översyn av ETS-direktivet presenteras där det är troligt att förändringar kommer att föreslås.
Etappmål: 50 procents minskade utsläpp av växthusgaser i icke handlande sektorn till 2030 – Sveriges andel
Utsläppen (exklusive LULUCF) utanför EU ETS, den så kallade icke-handlade sektorn, regleras av ansvarsfördelningsförordningen, Effort Sharing Regulation (ESR). ESR reglerar främst utsläppen från vägtransporter, egen uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner samt jordbruket under perioden 2021–2030. För att nå 55-procentsmålet ska utsläppen i ESR minska med 40 procent jämfört med 2005. Målet till 2030 har fördelats mellan medlemsländerna baserat på ländernas BNP/capita-nivå och ligger i ett spann mellan en minskning om 10–50 procent där Sverige behöver minska sina utsläpp med 50 procent till 2030 jämfört med 2005. ESR har även en målbana för hur mycket utsläppen ska minska per år, på vägen till 2030. Länder som inte klarar målbanan kan spara/flytta mellan år eller överföras mellan medlemsstater.
Det svenska nationella målet för 2030 är att minska utsläppen i icke-handlade sektorn med 63 procent jämfört med 1990, varav åtta procentenheter kan nås med kompletterande åtgärder. Om de åtta procentenheterna kompletterande åtgärder används 2030 behöver utsläppen 2030 vara 52 procent lägre än de var 2005, det vill säga i paritet med det nya EU-åtagandet.
Etappmål: 3,9 miljoner ton nettoupptag i skog och mark 2030 – Sveriges andel
För att nå målet om -55 procent nettoutsläpp till 2030 krävs att EU har ett samlat nettoupptag från skog och mark (LULUCF) om minst 225 miljoner ton. Det beslutade målet är 310 miljoner ton 2030. Målet har fördelats bland medlemsländer utifrån historiska utsläpp. Sveriges beting är att nettoupptaget ska öka med drygt 3,9 miljoner ton i jämförelse med genomsnittet 2016–2018.
Förslag: Minst 90 procent minskade utsläpp av växthusgaser till 2040
För att nå målet om -55 procent nettoutsläpp till 2030 krävs att EU har ett samlat nettoupptag från skog och mark (LULUCF) om minst 225 miljoner ton. Det beslutade målet är 310 miljoner ton 2030. Målet har fördelats bland medlemsländer utifrån historiska utsläpp. Sveriges beting är att nettoupptaget ska öka med drygt 3,9 miljoner ton i jämförelse med genomsnittet 2016–2018.
EU:s energimål
EU:s energipolitik fokuserar på:
- En fungerande energimarknad
- Garanterad energiförsörjning
- Främjande av energieffektivitet
- Energibesparingar och förnybara energikällor
- Sammankopplade energinät.
Mål i Direktivet om förnybar energi (RED)
– Andelen förnybar energi minst 42,5 procent 2030, med ett frivilligt mål om 45 procent.
– Transportsektorn ska minska sina växthusgasutsläpp med minst 14,5 procent till 2030 alternativt minst 29 procent förnybart i transportsektorn.
Mål i Direktivet om energieffektivitet (EED)
– 11,7 procent minskad slutlig energianvändning 2030 jämfört med ett referensscenario som togs fram 2020.
– 1,49 procent per år i nationella energisparkrav för perioden 2024 till 2030.
– 1,9 procent per år i nationella energisparkrav för offentliga byggnader.
– Varje land ska renovera 3 procent av offentliga byggnader varje år över en viss storlek.
Direktivet ska implementeras i Sverige under 2025.
Mål i Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD)
– Byggnaders energiprestanda ska vara så kallade nollemissionsbyggnader till 2050.
Utöver detta finns krav vid nybyggnation och renovering samt på att förbättra den genomsnittliga energiprestandan i det befintliga byggnadsbeståndet samt krav på laddinfrastruktur vid parkeringsplatser över en viss storlek, lämpliga solenergiinstallationer och att medlemsländerna tar fram nationella byggnadsrenoveringsplaner inklusive åtgärder och styrmedel för att uppnå det långsiktiga målet.
Direktivet ska implementeras i Sverige under 2025.
FN:s klimatmål
Begränsa den globala uppvärmningen till väl under två grader och sträva efter att hålla ökningen under 1,5 grader jämfört med förindustriell tid
1992 antogs klimatkonventionen av nästan alla världens länder. Även kallad United Nations Framework on Climate Change (UNFCCC), eller FN:s klimatkonvention på svenska. Konvention utgör basen för det internationella klimatsamarbetet. I Parisavtalet från 2015 kom världens länder överens om ett nytt temperaturmål om att begränsa den globala uppvärmningen väl under två grader och sträva efter att hålla ökningen under 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.
EU:s beslutade klimatmål är EU:s nationella bidrag till Parisavtalet (nationally determined contributions, NDC). NDC:erna under Parisavtalet ses över vart femte år i syfte att stegvis öka ambitionen på global nivå. EU:s senaste NDC till 2030 kommunicerades 2020. Senast 2025 behöver EU presentera en ny NDC till 2035.