Elsystem

Elstolpe

En trygg elförsörjning är en förutsättning för länets välstånd och utveckling. Det råder heller ingen tvekan om att elbehovet ökar med övergång från fossil energi till förnybar el. För att nå våra energi- och klimatmål så krävs att elbranschen går före för att göra utvecklingen möjlig. Det kräver samarbete mellan många parter, inte minst elnätbolag och kommunala/regionala samhällsplanerare.

Dalarna har ett gott utgångsläge vad gäller elförsörjning jämfört med många andra regioner. Detta kan användas som en konkurrensfördel. Samtidigt så finns utmaningar även här, och med tanke på den långa tid det tar att förstärka elnätet så krävs att vi möter utmaningarna med allt större kraft.

Dalarnas elbalans 2022 och en prognos för 2030 samt ett scenario för 2045

Historisk elbalans för Dalarna

Effektbalans för Dalarna 2022 och en prognos för 2030 samt ett scenario för 2045.

Abonnerad effekt jämfört med effektbehov

Regionala mål för elsystemet

Elenergi:

  • Dalarna producerar minst lika mycket elenergi som används i länet 2030.
  • Dalarnas elnät har senast 2027 kapacitet att ansluta även större kunder, både för produktion och användning.

Eleffekt:

  • Dalarnas effekttoppar och effektbottnar har sänkts respektive höjts med 200 MW 2030.

Robusthet:

  • Dalarnas energisystem säkrar leverans av el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, samt klarar störningar utifrån med bibehållen leverans till viktiga samhällsfunktioner.

Konkurrenskraft:

  • Dalarna uppfattas av näringslivet som ett län med god tillgång på fossilfri energi till ett konkurrenskraftigt pris där tiden för nya anslutningar är rimliga.

Regionala delmål för elsystemet

Ökad elproduktion

  • Produktionen av vindkraft har ökat till minst 4 400 GWh 2030 och 10 000 GWh. 2045.

Ökad flexibilitet i elsystemet och energilager

  • Flexibiliteten i elnätet har genom flexibel användning och flexibel produktion samt energilager bidragit till att jämna ut effektkurvan och avlastat behovet att bygga ut elnäten.
  • Samtliga lokal- och regionnät erbjuder villkorade avtal senast 2025.

Nätutveckling

  • Nyinvesteringar i elnät motsvarar behoven av överföringskapacitet och utgör inte en broms för länets utveckling.
  • Reinvesteringar i elnät motsvarar minst den nivå som krävs för att bibehålla genomsnittsåldern för anläggningarna.
  • Potentialen för digitalisering av elnät har tagits till vara.
  • Tillståndstiden för nya elnät kortas.

EFFEKT4Dalarna - regional elsamverkan

Åtgärder i färdplanen

Ökad elproduktion

Mål
– Produktionen av vindkraft har ökat till 4 400 GWh 2030 och 10 000 GWh 2045.

Åtgärder för att nå målet:

  • Förstärkning av elnät för att möjliggöra anslutning av mer elproduktion.
  • Arbeta för införande av incitament och förståelse som möjliggör utbyggnad av vindkraft..
  • Kommunala energi- och vindbruksplaner tas fram
  • Ett planeringsunderlag för solcellsparker tas fram.
  • Ökad kombination av vindkraft med energilager, solel -och vätgasproduktion.
  • Stärka incitamenten för att nyttja befintliga stora tak, parkeringar och industrimark för solelsproduktion.
  • Ta fram en konkret handlingsplan för att på kort sikt kunna ansluta mer lokal produktion.

Hushållning, flexibilitet i elsystemet och energilager

Mål
– Flexibiliteten i elnätet har genom flexibel användning och flexibel produktion samt energilager bidragit till att jämna ut effektkurvan och avlastat behovet att bygga ut elnäten.
– Samtliga lokal- och regionnät erbjuder villkorade avtal senast 2025.

Åtgärder för att nå målet:

  • Ingående kartlägga behov av flex, minskade effekttoppar och höjda effektdalar.
  • Genom kunskapshöjning, rådgivning mm verka för sänkta effekttoppar
  • Införa incitament som bidrar till att fasa ut direktverkande el och värmepumpar med låg kapacitet.
  • Inför effekttaxor som får betydande påverkan på effektoppar.
  • Rådgivning och incitament till elanvändare, både hushåll och industrier, om kapning av effekttoppar och styrning av effektuttag med hjälp av beteende och tekniska lösningar som gör det enkelt att agera rätt.
  • Teckna villkorade avtal för produktionsstyrning och laststyrning, t ex bort- och påkopplingsbara laster, styrning av värmepumpar och elbilsladdare och stödprocesser i industrin.
  • Utveckla avtalade och betalda stödtjänster.
  • Stimulera investeringar i batterilager, vatten-värmelager och pumpkraft.
  • Kartlägg potentialer för reservkraft och hitta avtalsformer för att nyttja dessa.
  • Säkra ekonomisk ersättning till stödtjänster som behövs för ett stabilt elsystem, såsom svängmassa, frekvenshållning och spänningsreglering.

Nätutveckling

Mål
– Nyinvesteringar i elnät motsvarar behoven av överföringskapacitet och utgör inte en broms för länets utveckling.
– Reinvesteringar i elnät motsvarar minst den nivå som krävs för att bibehålla genomsnittsåldern för anläggningarna.
– Tillståndstiden för nya elledningar har kortats till 2028.
– Potentialen för digitalisering av elnät har tagits till vara.

Åtgärder för att nå målet:

  • Prioritera åtgärder som löser problemet med anslutningsbegränsningar för ny produktion.
  • Minska luftbokningar och sänka effektabonnemang som är högre än det verkliga behovet.
  • Kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser för nya elledningar.
  • Teknikutveckling för minskade förluster och ökade möjligheter att överföra el i befintliga ledningar.
  • Ökad digitalisering av elnäten genom mätning, övervakning och fjärrstyrning samt genom digitalisering av processer och datainsamling som grund för beslut samt integrera elnätet med nya teknologier. Automatisering av drift och underhåll.

Energikonferens "Så får vi elen att räcka"

Vid energikonferensen den 23 april 2024 presenterades nya beräkningar av Dalarnas energi-, el- och effektbehov som är en del av färdplanen för smarta energisystem. Konferensen anordnades av  Länsstyrelsen och projektet EFFEKT4Dalarna.  Power Circle presenterade möjligheter med flexibilitet. Två paneler diskuterade utmaningar och möjligheter med energiomställningen. På eftermiddagen genomfördes workshops på olika teman  för att få inspel till färdplanen innan en slutversion tas fram.

Dokumentation från konferensen Så får vi elen att räcka:

Programmet

Filminspelning av förmiddagens konferens.

Presentationer

Färdplan för trygg fossilfri elförsörjning i Dalarna

Under 2021 genomfördes en förstudie om elförsörjning i Dalarna. Resultaten presenterades i en rapport ”Trygg fossilfri elförsörjning i Dalarna” med nuläge, scenarier för framtida elbehov samt en färdplan för de insatser som behövs. Förstudien genomfördes i samarbete med alla lokala och regionala elnätägare i Dalarna samt representanter för näringsliv och offentliga. Arbetet leddes av Länsstyrelsen Dalarna.

Rapporten "Trygg fossilfri elförsörjning i Dalarna" 2021

Ladda ner hela rapporten här

Ladda ner kortversionen här

 

Dokumentation från konferensen Räcker elen?, 27 april 2021

Program 

Videoinspelning av konferensen


Presentationer:

Trygg elförsörjning i Dalarna
Marit Ragnarsson Länsstyrelsen Dalarna

Den svenska elförsörjningen – trender och scenarier ur ett nationellt perspektiv
Tobias Edfast, Svenska Kraftnät

Läget i Dalarna
Linda Schumacher, SWECO

Scenarier för framtida el- och effektanvändning i Dalarna
Gustaf Rundqvist Yeomans, SWECO

Färdplan för elförsörjning i Dalarna
Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen Dalarna

Aktuellt

Elsystem

Insatser för en trygg elförsörjning

Under 2021 presenterade samverkansforumet EFFEKT4Dalarna ”Trygg fossilfri elförsörjning i Dalarna,” en plan för vad som behöver göras på regional nivå

en kurva
Elsystem

Platta kurvan för el

Inför vintern krävs att alla el-användare hjälps åt att kapa effekttoppar för att minska risken för bortkoppling och förhindra extrema priser. Därför

I Dalarna är 99 procent av elproduktionen förnybar och kommer från vattenkraft, vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme.

Elproduktionskapaciteten i länet har ökat kraftigt sedan år 2005, tack
vare utbyggnad av vindkraft och kraftvärme. Även produktionen av solel har ökat kraftigt men ligger fortfarande på en låg nivå i förhållande till övrig elproduktion. Av fjärrvärmen är 83 procent förnybar eller baserad på återvunnen värme. Den kvarvarande fossila andelen består till stor del av den fossila delen av avfallsförbränningen och olja som används som spetslast vid kalla dagar. All uppvärmning förutsätts vara fossilfri innan år 2045.

Den stora utmaningen för energisystemet handlar om att öka den förnybara elproduktionen och samtidigt behålla den goda tillförlitlighet vi har på elnäten idag.