English Summary

Kontakta oss

Matrester

Matrester

FN beräknar att livsmedelstillgången kommer att behöva öka med 70 procent till 2050 för att möta världens växande behov. Det kräver både resurseffektivare livsmedelsproduktion och minimalt svinn. Livsmedel har också en hög klimatpåverkan med 26 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. Den största påverkan uppstår inom jordbruket. Matavfallet står för 9 % av klimatpåverkan.

Genom att minska mängden livsmedelsrester, samt främja utvecklingen och användningen av svenska livsmedel, som är mindre resurs- och miljökrävande, kan betydande miljövinster uppnås. Att minska matsvinnet ger ännu större klimatnytta än att köpa lokalproducerat. I en cirkulär livsmedelsproduktion är det även helt centralt att återföra kol och näringsämnen från livsmedelsrester i ett kretslopp.

Den i särklass största volymen av livsmedelsrester uppstår i hushållen, många gånger högre än vad offentlig verksamhet, restauranger, livsmedelsbutiker, livsmedelsindustri och primärproduktion tillsammans utgör.

Livsmedelsrester i Sverige fördelat på led i livsmedelskedjan. Källa: Livsmedelsverket.

Matrester kan delas in i två kategorier:

  • Matrester som är onödiga och som hade kunnat undvikas, det vill säga matsvinn.
  • Matrester som är oundvikliga, till exempel skal och icke-ätliga grönsaksdelar.

Enligt Naturvårdsverket producerar de svenska hushållen i genomsnitt 61 kg fast livsmedelsavfall per person och år, varav cirka 28 procent uppskattas vara matsvinn och resten oundvikligt.

Livsmedelsverket har räknat ut hur mycket som utöver det fasta avfallet hälls ut i avloppet. Då uppgår mängden matsvinn i hushållen till 37 kg per person:

– 17 kg ätbar mat

– 18 kg mat och dryck som hälls ut i vasken

= 35 kg

Värdekedjan

Tillverkning

Matsvinnet inom livsmedelsindustrin har inte minskat under de senaste åren.

Distribution (Handel)

Här ingår grossistledet, distribution och livsmedelsbutiker.

Matsvinnet från livsmedelshandeln har legat på samma nivå i stället för att minska under de senaste åren. De butikskedjor som medverkat i förstudiens tankesmedjor har god koll på sitt matsvinn och mål för att minska det.

Användning (Konsumtion)

Hushåll kan göra mycket för att minska matsvinnet, till exempel att planera sina inköp väl, att förvara livsmedel väl, att smaka och lukta för att avgöra om livsmedel fortfarande är ätbar, menyplanering, god matlagningsteknik och att verkligen tömma förpackningarna.

I storkök och restauranger kan man dela in matsvinnet i tre kategorier: kökssvinn, serveringssvinn, tallrikssvinn. För kommunal kostverksamhet finns i Dalarna målet att halvera matsvinnet till 2030. Mer än halva detta mål har genom lyckat samarbete och insatser uppnåtts år 2022 (mätt i gram per portion).

Insamling

Från 2024 är det lagkrav att hushåll ska separera matavfall. Mängden insamlat matavfall i Sverige var cirka 443 000 ton år 2021 (42 kg/person).

I Dalarna insamlades år 2021 cirka 16 600 ton matavfall från hushåll, personalutrymmen, restauranger, caféer och storkök. Det motsvarar 51 kg/person. Insamlat matavfall i Dalarna omhändertas i rötningsanläggning så att växtnäring och energi tillvaratas. Beräknat enligt nationella miljökvalitetsmålet når Dalarna som medel 47 procent insamlat matavfall (miljökvalitetsmålet är 75 procent år 2023).  

Det finns fortfarande stora mängder matavfall som inte källsorteras och som inte går till biologisk behandling genom rötning (biogasproduktion).

Materialåtervinning

I Dalarna beräknades mängden livsmedelsrester som går till rötning och växtnäring (enlighet miljökvalitetsmål) till 47 procent år 2021. Alla kommuner i Dalarna utom Mora, Orsa och Älvdalen samarbetar kring behandling av matavfall för att optimera regional nytta. För närvarande går det till Borlänge Energis förbehandlingsanläggning, för vidare transport till en rötningsanläggning utanför länet.

Energiutvinning

Att producera biogas av livsmedelsrester är ett effektivt sätt att skapa mervärden för de rester som uppstår, särskilt för det som är oundvikligt. Biogas kan användas för att ersätta fossil energi samtidigt som rötresterna har ett bra växtnäringsinnehåll som kan ersätta konstgödsel.

Möjligheter i Dalarna

Mål och strategier (kommuner och regional nivå)

  • Ta fram ett regionalt mål för minskat matsvinn och enas om sätt att följa upp och mäta det, både fast mat och mat som hälls i vasken.
  • Kommunala mål om att mat ska ätas och ge förutsättningar för god hälsa.

System för cirkularitet (kretsloppsindustrin och myndigheter)

  • Genomföra fler och bättre kartläggningar och analyser av var och varför matsvinn uppstår.
  • Organisera samverkan i hela livsmedelskedjan för att dela erfarenheter och hitta gemensamma lösningar till minskat matsvinn. Samverkan behövs med representanter från avfallsansvariga, handeln, producenter, upphandlare, kommuner, länsstyrelse med flera. Förutsättningar för en sådan samverkan skulle vara goda om det fanns ett branschforum där kedjans olika led medverkar.
  • Öka incitamenten att lämna matrester till kollektiv behandling om hemkompostering inte används som en del i ett lokalt kretslopp för växtnäring.
  • Skapa förmedlingsplattformar för omhändertagande av svensk frukt och bär från trädgårdar.

Konsumtion, upphandling och användning (privata och offentliga)

  • Förändra konsumenters beteende, vilket är det viktigaste för att minska mängden matsvinn. 
  • Acceptans för klass II-produkter.
  • Vilja betala för kvalitet.
  • Förvara livsmedel på ett korrekt sätt.
  • Förändrade tallriksstorlekar på restaurang och storkök samt goda måltidsmiljöer utan stress.
  • Information för att lära konsumenter att skilja på bäst-före-datum och sista förbrukningsdag.
  • Undervisning om minskat svinn i skolors hemkunskapsundervisning.
  • Ökad information till hushåll om klimatnyttan med insamling av matrester jämfört med hemkompostering om matavfallet ändå inte används som del i ett lokalt kretslopp av växtnäring.

Produktion och nya affärsmodeller (tillverkare och leverantörer)

  • Handeln kan underlätta för konsument att köpa den mängd mat denna behöver och att agera svinnsmart redan när måltiden planeras, till exempel:
    – undvika svinndrivande priskampanjer och multierbjudanden,
    – hjälpa konsumenten att välja ”rätt” genom”choice editing” eller nudging,
    – nedsättning av priset på varor som närmar sig passerat hållbarhetsdatum,
    – annonsera överbliven mat, t ex genom appen Karma,
    – bättre nyttjande av klass II-produkter av frukt och grönsaker för humankonsumtion (i stället för att som idag skicka mycket till djurfoder).
  • Restauranger kan bidra till minskat tallrikssvinn genom att:
    – kommunicera med sina matgäster om sitt arbete för att minska svinnet,
    – erbjuda de portionsstorlekar som efterfrågas och att priset sätts utifrån portionsstorlek,
    – hjälpa konsumenten att välja ”rätt” genom ”choice editing” eller nudging.
  • Kök kan matsvinn minskas med:
    – flexibla menyer och anpassning till matgästernas önskemål,
    – rutiner för frånvarorapportering som kopplas till matplanering,
    – tydliga rutiner kring bufféservering och en låg kyltemperatur,
    – förutsättningar för personal att planera och hantera rester,
    – kompetensutveckling inom livsmedelshygien, regeltillämpning,
    – egenkontrollprogram som visar hur man får använda varor som har passerat bäst före-datum.
  • Optimal hantering av produkter efter skörd för kvalitet, hållbarhet och minskat svinn. Bättre kunskaper behövs i hela kedjan om temperaturens betydelse, luftfuktighet, betydelse av varsam hantering, val av lämpligt emballage, torkning med mera.
  • Certifiering i minskat matsvinn för handel och andra livsmedelsföretag.
  • Producera för lång hållbarhet. Det går att förlänga ett livsmedels hållbarhet genom att ändra produktionsprocess, val av förpackning, förvaringstemperatur samt hållbarhetsdatum.
  • Så länge företag och primärproducenter har full kontroll och översikt över förhållandena är det inget som hindrar att man för en och samma produkt sätter olika hållbarhetstider under olika delar av året. Det innebär att livsmedlen ges en dynamisk hållbarhet som är anpassad efter säsong, råvarukvalitet, temperaturer och andra faktorer (Nordiska ministerrådet 2017). Det finns ett behov av stöd för små företag som har svårt att själva utreda hållbarhetstider och därför idag använder en svinndrivande säkerhetsmarginal.
  • Optimal temperatur för lagring av varje livsmedel. Att sänka temperaturen för kylda produkter från + 8 till +4 grader kan fördubbla kylvarors hållbarhet (andra europeiska länder har ofta +4, där Sverige rekommenderar + 8, då det samtidigt innebär högre energiförbrukning). Här ingår även att hitta former för snabb kylning direkt efter skörd, så kallade skördekylar och att butiker har bra kylar med lock.